onsdag 27 december 2017

Julstämning

Så har julen varit här och vänt. Eller, kanske varar den än ett tag. 
Även om det är tveksamt om den håller ut ända till påska.
I morse tyckte jag åtminstone att det var rätt juligt där jag satt med mina dubbla brasor, adventssljusen, och min barrande gran.
Rätt stillsamt också efter ett par helger med trippla födelsedagskalas, dubbla julfiranden, och en showkväll på Westernfarm.
Loppisljusstaken och minibrasan från sjuttiotalet som rymmer ett värmesljus.

Den här fina stjärnslingan fick jag av min kompis Simon kvällen före julafton när han fyllde år..
Loppisfynd i granen.

Therese Henriksson, författares foto.
Gott slut från mig!

tisdag 19 december 2017

Boksignering!


På fredag 22/12 signerar jag och Cecilia Larsson Kostenius våra böcker på Stora Coop i Boden.
Passa på och kom förbi från klockan 13 och framåt, så hittar ni fina böcker till julklappspris med personlig signatur!

Vi kommer givetvis ha med oss en bunt med redan färdiginslagna paket också för dig som vill ha julklappen så klar den kan bli.

Allt gott!

/Therese










måndag 11 december 2017

Tävling! Vinn en Skrivtävlingenbok.

Jag har en liten utlottning på Instagram. På onsdagkväll 13/12 klockan åtta drar jag en vinnare bland kommentarerna som får den inslagna Skrivtävlingenboken hemskickad.
Boken är signerad med en liten hälsning.
Läsålder 7-12 år.

Ta chansen vet jag!

Allt gott från mig

/Therese

Obs! Tävlingen är avslutad och vinnare blev Annas boklista. 
https://www.instagram.com/p/BczeGOxHi4I/?taken-by=annasboklista

måndag 4 december 2017

Julmarknad på Bodens Försvarsmuseum

Det är är massa att fixa med när man ska vara med på marknad. Åtminstone om man tänker ha med sig mer än bara böcker. Det tänkte jag förstås. Så jag hade målat lite tavlor innan, tryckt upp lite kort och kalendrar, slagit in julklappar och fixat lite godis och grejer att skylta med. 

Det var länge sedan jag var med på någon julmarknad. Senast var 2011 när dottern Lovisa och jag hyrde en kyrkstuga. Då var inte någon av mina böcker publicerad ännu, och vi sålde tavlor, knäck, kakor, julkransar och lite annat smått och gott. Det var så himla mysigt! Trots många minusgrader ute, och kalla fötter i den gamla stugan, fast att vi eldade för fullt i den fina öppna spisen.
På försvarsmuseum var det också mysigt. Fast på ett annat sätt. 
Den luftigt inglasade cafédelen hade fått röda julstjärnor mot den blånande vinterhimlen, nedsläckt belysning, och en teve som visade brasa på storskärm. Och så var det underhållning med riktigt härlig folkmusik. 
Dragspel och grejer! Jag älskar det!
Och så glögg och pepparkakor förstås. Det hör ju till. 

I korridoren där det mesta av marknaden höll till var väl mysfaktorn mest beroende av alla varma och trevliga människor och fina varor. Mycket hantverk, lite retrogrejer, och flera författare fanns där.
Kerstin Nedergård som skrivit Kaffe, kaka och kremering tack, var där. Lars Gyllenhaal som har en diger lista av bland annat böcker och filmer inom arméhistoria bakom sig hade också ett bord.  
Cecila Kostenius och Carola Siekas hade med sig böcker och brädspel.
Och så jag och Nissen då. Med allt vårt pick och pack. 
Skrivtävlingen på marknad. Inslagna paket gick bäst hos
kunderna. En pappa fintade sin dotter, genom att swisha
i smyg och sedan säga, Titta ditåt! Vad har dom för snyggt där?
medan han gömde bokpaketet innanför jackan. Snyggt jobbat!
sa jag.
Och Korpmåne, vilken "late bloomer"den har varit sista veckorna.
Tjugosju sålda ex, och massor av positiva kommentarer och
frågor om när uppföljaren kommer egentligen. Jag är så tacksam
och önskar alla nya läsare välkomna till Ytterstbyn. <3
Therese Henrikssons foto.
Nissen redo för dag två. Vi har sålt en del under dag ett och det är dag att fylla på lite. :)

Ja, inte vet jag vad som hände när jag skulle måla tomtar?
Kanske var det försvarsmuseums välkända spöken som gjorde sig till
känna och ville vara med på ett hörn?
(Det anordnas spökvandringar här.)
Men varför inte liksom?

Allt gott från mig!
Over and out!
/ Therese




torsdag 30 november 2017

På föreläsning om e-böcker

Igår tog jag mig iväg till Bergströmska gården i Luleå för en föreläsning om e-böcker. Det var jätteintressant, och verkade när Pelle Linblom förklarade inte svårt alls. :D

Måste testa det här. Bara för att man kan vet ni!

Har ett litet manus med kortnoveller klart så det blir mitt första projekt.
Håller er uppdaterade om hur det går.

Hoppas ni har en bra torsdag!

Lite från Eyvind 2017

Äsch! Man tänker ju inte på att ta en massa bilder när man har fullt upp!
Så det här är allt jag har att bjuda på i bildväg från Eyvindmässan. 
Bilden av mig tog bordsgrannen Bengt Kostenius just precis när mässan slog upp portarna.
Nu var det dags minsann! Upp till bevis. Kan man sälja böcker utanför ett bibliotek?
Ja det kan man tydligen. 

Fredagen innehöll för min del en massa trevliga samtal med mysiga människor. Såväl andra författare, "Eyvind crew", och besökare i alla åldrar. Och alldeles för många av godisarna i den där skålen slank nog ner i min egen mage. 
Men jag sålde elva böcker i alla fall och lite vykort.
(Ungefär lika många bytte ägare under mässans andra dag.)

På lördagen hade jag signering nere hos Bok &Bläck som är Bodens enda bokhandel. Den ligger också i galleria Enter. Nedre bilden är från signeringsbordet. En stillsam stund. 
Rusningen var enorm, eller kanske inte. Men bara några meter ifrån lagade tv kocken Maud Onnermark efterrätter. Det är svårt att toppa med en karraskål!
Jag blev sugen som bara den, och alla kokböckerna sålde slut. 

Senare samma eftermiddag hade jag mitt författarsamtal med Fredrika Johansson som till vardags jobbar som verksamhetschef på Kulturcentret Ebenser i Luleå.
Vi följde upp vårt samtal från i fjol.
Vi pratade bland annat om vad som hänt under året. Om motgångar, som refuseringar till exempel, och framgångar som utgivningen av nyutkomna barnboken Skrivtävlingen,(Jippiii!) och också om De magiska tjugonio, en alfabetsvärld som jag har en liten del i. 
Bägge på Idus förlag. 

Det där med refuseringar förresten. Jag ser det inte som en motgång. 
Inte precis. Mer som en utmaning och en chans till lärdom.
För är det inte bra nog, så är det inte. Passar det inte förlaget, så gör det inte, och de har sin ekonomi och sin profil att tänka på. 
Medan jag har min. 
Och min profil är att vara mig själv, och bli så bra som möjligt på det jag håller på med.
Att ha med hjärtat i allt jag gör, (och rätt mycket Norrbotten i det mesta. :))
Ja, och en sak till, om refuseringar. Man kan bli rent glad av dem också. När de inte är så där standard utan rent av uppmuntrande, med tips på hur man kan förbättra. Det pratade jag och Fredrika också lite om.

Och så pratade vi om varför jag samlar på gamla kameror som inte ens funkar.
Men det ska jag berätta mer om en annan gång.

Kram på er!

/Therese

Hurra! Äntligen dags. Jag hade sett fram emot det här länge.

Therese Henriksson, författares foto.
Med mig hem från Eyvind fick jag ett signerat ex av Patrik Lundbergs konsten att skriva krönikor.
Den ska vi ha tillsammans dottern Lovisa och jag. 
(Hon är mycket bättre på att skriva krönikor än mig. Men jag tränar .)
Och så bordsgrannen och tillika Bodensaren Cecilia Larsson Kostenius nyutkomna ungdomsbok
De ursprungliga. (Visto förlag.) 

Till boken kommer snart också ett brädspel ut, och det pågår casting iför en planerad film!
I mitten står en finfin svart skrivbok som vi som var med och pratade fick som gåva.

Utsikt från bokbord, mot mysko låda med dörrmatta i.
Jag tror det är ett signeringsbås.

torsdag 23 november 2017

Boksignering på Eyvind 2017

I morgon kör Eyvind 2017 igång i Boden. Under fredag och lördag kommer författare, förläggare och andra att prata böcker, skrivande, läsning och egna upplevelser ur livet. Givetvis blir det boksigneringar också. Själv  tycker jag att en signerad bok smäller högre som julklapp än en osignerad. Särskilt om man ber om en personlig hälsning också! Därför måste jag ju bara dela Bok och Bläcks signerings-schema. 
På nedre botten i Entergallerian hittar man;

Fredag den 24 november
Camilla Sten
13.00-14.00
Cecilia L. Kostenius
14.00-15.00
Thomas Eriksson
14.45-15.45
Elin Olofsson
15.00-16.00
Ann-Marie Schjetlein
16.00-17.00
Patrik Lundberg
17.00-18.00
Lördag den 25 november
David Bergman
13.00-14.00
Po Tidholm
13.45-14.45
Jerk Schuteima
14.00-15.00
Alexandra Sundqvist
14.00-15.00
Therese Henriksson
12.00-13.00
Sara Bergmark Elfgren
14.45-15.45
Viktor Frisk
15.00-16.00
Mikael Niemi
15.00-16.00
Lars Gyllenhaal
15.00-16.00
Här har du hela mässprogrammet!

http://www.eyvindnorrbotten.se/


lördag 18 november 2017

Hundra Astridböcker har landat

Hurra! 
Nu har böckerna kommit.
Jag passade på att göra en liten paketöppningsfilm. 


Stort tack till Idus förlag!
Perfekt att boken hann bli klar till Eyvind 2017. Norrbottens författar och berättardagar som är till helgen, 24-25 november. Där kommer jag att ha eget bokbord på fredagen.
Under lördagen blir det signering hos Bok och Bläck, och sedan författarsamtal där
Fredrika Johansson och jag ska prata lite skrivande. (Och känner jag Skrivtävlingens huvudkaraktär Astrid Nilsson rätt, så kommer hon säkert också vara med på ett hörn. ;)) 

Mer om det kommer snart!

Allt gott från vinterlandet!


Här är en länk till pressreleasen;
Är man bäst så är man: Skrivtävlingen är en illustrerad kapitelbok av Therese Henriksson som tar upp känslor. Känslor som att vilja vinna och tackla att man inte alltid gör det....

onsdag 15 november 2017

Första recensionen

Astrid har fått sin första recension, och hon är så nöjd så!

Eller rättare sagt, jag är jätteglad för att Eva Wendt som läste boken för BTJ tyckte om den.
Att hon kände med Astrid, och ville skynda sig att läsa för att få veta hur det skulle gå.
Det betyder mycket för mig.

Här är en bok som man inte kan sluta läsa; Skrivtävlingen är så trovärdig och så nutida. Den har en fin blandning av kärlek i unga år, svartsjuka, avundsjuka och spänning. Författaren Therese Henriksson förmedlar känslan hos huvudpersonen så man kan känna med henne, man vill skynda att läsa så att man får veta slutet och även om det blir som man hoppats så inträffar mycket överraskande längs vägen [...] Bra språk och fina svartvita illustrationer av författaren.” 
Publiceras i BTJ-häfte nr 2, 2018


Jag fick faktiskt lite gåshud när jag läste recensionen första gången. Kanske för att jag verkligen hoppas att Astrid och kompisarna Seb, (som bor i Astrids hus med sina mammor), och Iggis ska nå ut, skapa igenkännande, och kanske bli någons "bokvänner."

Nu känns det extra kul att laddningen med böcker är på väg hem till mig, och att det bara är en dryg vecka kvar till Eyvind 2017. Norrbottens författar och berättardagar.

Vad som ska hända där kommer jag att berätta mer om alldeles snart.


Allt gott!

/Therese
Astrid packar inför klassresan.
Men vad behöver man ta med sig?

Här hittar du Skrivtävlingen; https://www.bokus.com/bok/9789175776408/skrivtavlingen/

http://www.idusforlag.se/skrivtavlingen#.We9ao-VFAvg.facebook





måndag 13 november 2017

Ett av mina bästa minnen


Det var farsdag igår och jag hittade det här kortet inne i Pellgårn som är vår gamla förfallna släktgård.
"Näh", sa jag när albumet bara låg där mitt i allt. "Nä... Det där albumet har ju brunnit upp. Det brann ner med vårt hus julen 2012..."
Men jag hade fel. För albumet var på riktigt, och hur konstigt det än kan verka att jag inte sett det på hela fem år så låg det där nu. Rakt framför näsan på mig. 
Det här är ett av mina bästa minnen. Vi åkte sovvagn. Till Stockholm. Det var sjuttiotal och mitt första äventyr, och jag hade givetvis min magiska bandspelare med mig. Den jag fått av moster Kina. På den kunde man trycka på rec och play berätta in vilka historier man ville, för jag hade fått en hel hög med kasettband också.
Pappa och jag turades om med berättandet. Han berättade för mig, och för alla andra ungar som ville höra på. Och ungar fanns det. Tåget fullt, och i vår kupé flockades de. För det fanns en pappa där (som nästan såg ut som tevedeckaren Baretta tyckte de), och han berättade. Sagor om gengångare, mördare och magiska djur. Vissa av berättelserna var nog inte särskilt lämpliga för barn, och givetvis var det därför alla ungar älskade dem.
Den lilla killen på bilden minns jag inte vad han hette. Han gillade mest det där med rec och play har jag för mig. Det är nog därför det inte sitter något band i på bilden.
Min pappa. Leif. Han var så mycket. Ibland för mycket.
Fast bara när han drack, och trots att drickandet under många år styrde våra liv har jag för länge sedan förlåtit honom för det.
Han hade ett sätt att slå hål på världens floskler och fånigheter med bara ett par väl valda ord. En sorts torr lågmäld humor som jag saknar mycket. Men Jag behöver bara tänka, "vad skulle pappa ha sagt nu?", så är han liksom där igen, och då måste jag ju skratta. Ja, vad sjutton skulle han ha sagt om...
Haha...
Just det. 

onsdag 1 november 2017

Snart kommer Astrid!

Nu börjar det närma sig!
Astrid Nilsson ser fram emot att vinna skolans skrivtävling för femteklassare. 
En enda grej är hon bra på, tror hon. Att skriva berättelser.
Så det här med skrivtävlingen verkar ju bli en enkel match. 
Efter vinsten tänker hon bjuda sin bästa vän och granne Seb på glass.
Han får tre kulor om han vill. 
Är man bäst så är man, tänker Astrid.
Men vad händer om vinsten går till någon annan?
Det är nästan precis ett år sedan Astrid kom och knackade på mitt i mitt jobb med en annan text.
Hon var rätt påstridig. Dök upp i min fantasi i tid och otid. Ville liksom att jag skulle skriva ner hennes berättelse. Så då gjorde jag det.
Att rita bilder till föll sig naturligt den här gången, och vem kan vara gladare än jag över att Idus förlag ville ha både text och bild?!
Wohooo! Så kul att få se sina teckningar i tryck.
Tidigare har jag gjort några illustrationsuppdrag för Naturskyddsföreningens lokalavdelning, men annars är det bara något jag drömt om att få göra ända sedan jag ritade och skrev den återkommande postorderkatalogen Ria´s Rea, som liten. I den kunde man köpa allehanda galenskaper, som statsministerns hårstrå, torkat vatten, och självgående skor.

Precis som Astrid har jag alltid gillat att skriva, och precis som Astrid var jag nog lite kär när jag var tolv.
Bästa grannen Seb som bor med sina mammor två trappor upp i Astrids hus är killen som vågar vara mjuk, och som ändå modigt står för det han tycker och känner.
Jag hoppas att Astrid och Seb och de andra karaktärerna i boken ska ge spännande och igenkännande läs-stunder för både killar och tjejer.
Skrivtävlingen som snart kommer ut kan redan nu förbeställas från Idus förlag;

Och här kan du provläsa!

Till korrekturläsningen av Skrivtävlingen (och manuset Norrskensvinter) har jag fått manusbearbetningsstöd av Region Norrbotten. Toppen!
Och fantastiskt vad jag lärde mig mycket av Jeanette Palm som hjälpte mig med korrekturen. Jag led av kommaförvirring nämligen!
Mer om det kommer i en kommande post som ska handla lite om skrivprocessen.


Allt gott!

Therese

torsdag 19 oktober 2017

Mockiskalender


Jag har provat att göra en kalender med egna foton. Tänka sig att det var första gången.
Nu är det flera som vill köpa en och jag inser att jag kanske borde ha tänkt på det här tidigare. 
Vad ska man göra med alla dessa bilder man tar?
Bara ha? Eller göra något med?
Själv fotar jag mest för att det känns som ett annat sätt att se livet, genom linsen. Det känns lite som att jag ser saker bättre så. 
Det blir mest naturbilder.
Min äldsta son brukar säga; men ta bort kameran då, njut i stället. 
Man behöver faktiskt inte spara allt man ser. 
Nä...Men jo, lite. :) 

Jag har ett konto på Printler också. Där kan man beställa konsttryck av tusentals fotografer. 
Hobbyfotografer och professionella. 
Själv har jag fått sälja några bilder där. 
En svartvit med en gammal kamera på är den som gått bäst. 
Och i dagarna kommer jag att lägga upp några fler på samma tema. 
För kameror samlar jag på. Sådana där gamla man får på loppis för några tior.
Det gör inget att de inte funkar. 
Jag brukar tänka mig att de redan tagit en massa fantastiska bilder, och det är nästan så att jag kan föreställa mig hur de bilderna kunnat se ut. 

Man har som sagt inte roligare än man gör sig!

Allt gott!

Therese
Bilder från Mockträsk



torsdag 12 oktober 2017

Bokmässan 2017 del ett, med kass mobilkamera och fotriktiga skor.

En sak som man bör ha förutom lokalsinne på bokmässan är sköna skor.
För man står och går, och glömmer bort tiden bland alla intryck och uttryck, så man står och går ännu mer av bara farten.
(Vissa går i pumps. Det gör inte jag, men jag är fascinerad av de som kan.)

Fredagen på mässan strosade jag runt på egen hand. 
Träffade jättetrevliga redaktionen på Idus förlag, som ska ge ut mitt senaste alster, och hälsade på hos Opal som gav ut mitt förra. 

Jag lyssnade på föredrag om skrivande, och författarsamtal om ännu mer skrivande, och stötte på folk jag träffat förr, och sådana jag aldrig sett men helt sonika bara krockade med i vimlet så vi började prata. 
Viveca och Camilla Sten, Ingela Korsell och Jo Salmson pratade om att skriva skräck för barn, och frågan var; hur läskigt man kan skriva egentligen? 
Svaret de gav var entydigt, hur läskigt som helst. 
Fast man får tänka sig för med språket. 
Viveca och Camilla Sten kommer förresten till Eyvind 2017 som är Bodens bokmässa också, så dit kan ni gå och lyssna om ni gillar skräckinjagande ungdomsböcker. 


Så här på mässan är jag ofta ganska inriktad på vad jag vill se och göra. Vem jag vill lyssna på eller träffa, och det är ingen dum idé att göra upp planen innan man kommer iväg. För väl i vimlet blir det plötsligt långt mellan montrarna ifall man har en tid att passa. 

Bokmässan i Göteborg ja. Jo, den är stor och brokig. det här var på fredagsmorgonen, och som ni ser inte så mycket folk ännu. Det stora trädet i mitten var perfekt att ta sikte på så att man slapp gå vilse i monterlabyrinten.

Min mobil kan inte fota längre. Det här är i alla fall Åsa Önell som samtalar
med Elisabeth Östnäs och Charlotte Cederlund, kring skrivandet på Skrivas scen
där man kunde höra många bra samtal under mässdagarna. 
Känner ni igen? Om man läser böckerna av Martin Widmark och Helena Willis
så känner man igen Cirkus Splendido. Nu som fint barnland på mässan.
Nu har mina hönor fått nästan en sådan här vagn. :D 

Från svenska barnboksakademin kommer dessa
fina planscher. Sjutton skäl för barnboken. 
De kan laddas ner här;


Nej, nu måste jag kila. 
Men kommer snart tillbaka med lite mer bokmässa. 

Allt gott!
/Therese


söndag 24 september 2017

När radion ringde upp

Tidigare i vecka blev jag uppringd av Tova och Eleonor på P4 Norrbotten.
De var lite nyfikna på nyutkomna boken De magiska tjugonio, en bokstavsvärld, som jag skrivit tidigare om här på bloggen. Klockan var 6.40 på morgonen och jag hade just hinkat i mig ett par koppar kaffe.

Så här lät inslaget. Mitt prat börjar ungefär 40 min in i programmet. (Klicka på linjen så kan du välja tid.)
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/952722?programid=229&start=2414

måndag 4 september 2017

Inspirerande september

September här i norr kan ju vara både som sommar, och nästan vinter. Olika varje år förstås, och lite överraskande ibland. Här blev det högsommarvärme över helgen.
Det var vi inte så ledsna över.

Idag var det så dimmigt på förmiddagen att man knappt såg handen framför sig.
Rätt så inspirerande, och så där höstligt. Man kom att tänka på brittiska deckarserier, och dimhöljda hedar i berättelser av systrarna Brontë. Skolbussen dök upp ur dimman och tog Nissen med sig, och jag fick vänta med vovveprommisen tills det lättade.
Då blev det nästan lite magiskt en stund. Så där att allt förändrades från nästan svartvitt till färg medan man såg på. Jag gick hem och målade en fe. 
Ibland får man passa på.


Hoppas att ni har det fint idag.
Allt gott!
/T

tisdag 29 augusti 2017

Läsarstatistik och Castorpristävlingen

Alltså, den här bloggstatistiken, vad ska man tro om den?
Idag har jag tydligen haft 95 läsare från Japan!
Eller kanske inte.

Om man går tillbaks i tiden har bloggen allra flest läsare från Alaska.
Vilket verkar ganska otroligt.
Och det inlägg som haft flest besökare är Lovisas (Hemma hos Lovis) gästinlägg om kroppsideal,
En tvärhand hög.http://theresehenrikssons.blogspot.se/2017/03/gastbloggaren-hemma-hos-lovis-en.html
Vilket är betydligt mer begripligt, eftersom det bland annat delades av Krönikan.se.
På gamla bloggen Granne med Pellgårn har ett inlägg som heter Banta med kladdkaka flest läsare.
Undrar just varför?!

Just nu sitter jag och målar, ja inte just nu, för nu skriver jag ju det här, och äter en uppvärmd och inte allt för god lunch. Men nyss, och snart igen, så målar jag.
Det blir akvareller till en saga jag skrivit.
En med naturtema som jag tänkt skicka in till bilderbokstävlingen om Castorpriset som bokförlaget Alfabeta ordnar vartannat år. Sedan 2009 har tävlingen utlysts i bävern Castors, och hans upphovsman Lars Klintings anda.
För mig är det en kul grej bara. Att sätta den här pressen på mig och se vad jag kan göra.
Jag tror ju inte på allvar att jag ska vinna. Men det blir en saga hur som helst, och det är bra tänker jag.
Dessutom så älskar jag Castor, har gjort från första stund, och då mina barn blivit för stora för böckerna läser jag dem själv.
http://www.castorpriset.se/index.php

Så småningom ska jag visa er några bilder här på bloggen.

Men man kan ju inte bara göra en sak i taget. Så jag fortsätter skriva på Norrskensvinter också, varvar lite då ritarmen blir trött, och så plockar jag hallon då huvudet behöver en brejk.
Det blev ett par liter av den vilda sorten i morse.

Man har som sagt inte roligare än man gör sig!


Hoppas att ni har det bra!


Allt gott från mig!

/Therese



fredag 11 augusti 2017

Hurra! Ett bokavtal har landat i brevlådan.


Idag firade Nissen och jag med nybakt vinbärskaka sedan vi varit till postlådan.
Var sitt brev hade vi fått.
Nissens var från folktandvården, mitt innehöll ett påskrivet avtal om bokutgivning.
Idus förlag kommer att ge ut berättelsen om Skrivtävlingen!
Gissa vem som var nöjdast!
Och gissa vem som är taggad på att göra just den här lilla berättelsen så bra den bara kan bli?

Fortsättning följer... :)

Allt gott!

/Therese









måndag 7 augusti 2017

De magiska tjugonio

Tadaaa!
Får jag lov att presentera De magiska tjugonio.
En bokstavsvärld, och en annorlunda alfabetsbok.
Tillsammans har tjugonio illustratörer och lika många författare knåpat ihop den här boken som kommer ut på Idus förlag i augusti.
Allt började i en grupp på Facebook där Kris Kite Stenmark som är bokens redaktör kom med idén efter att vi tillsammans gjort en ordlek i kommentarerna, med utgångspunkt i bokstaven F.

Själv har jag varit med på ett hörn i De magiska tjugonio och skrivit texten till bokstaven Y, efter en fantastisk illustration av Seidi Afverberg.
Det är där ylandet och ynglen kommer in, som jag nämnde lite om tidigare här på bloggen.

.
Det har varit fantastiskt roligt att genom vår facebookgrupp få se illustrationer och texter växa fram.
Resultatet är en underbart brokig och personlig blandning till alfabetets bokstäver.
En riktig resa genom ord och bild, och genom tjugonio illustratörers, och tjugonio författares fantasi.


De magiska tjugonio kan förbeställas redan nu hos Idus förlag.

Länken har du här;
http://www.idusforlag.se/de_magiska_tjugonio

söndag 30 juli 2017

Julikväll

En kväll i veckan åkte Nissen och jag in till Boden för att sätta en blomma på mina föräldrars grav. Då vi gjort det tog vi en promenad i den ljumma julikvällen. Första bilderna är tagna nedanför Överluleå kyrka i riktning mot Gammelbyn. 
Sedan följde vi strandpromenaden mot Brännastrand. 
Det var en sällsynt ljuvlig kväll. Sista bilden på det här uppslaget är tagen i Mockträsk ett par timmar senare, just som skymningen föll. 
Det blir inte mörkare än så ännu. 
Skymning bara.
Sedan kommer gryningen igen. 

Jag hoppas ni har det fint så här i julis sista dagar. 
Själv njuter jag av värmen som äntligen, äntligen kom. 
Den och jordgubbarna.

Nästa post kommer att handla om skrivande.
Så titta in igen om ett par dagar. 
Allt gott!
/Therese



Vy från Brännastrand i Boden. 

Då klockan närmade sig tjugotre såg det ut så här. Vid stranden stod fiskare, i dikena hukade paddor och från lite varstans i den ljumma skymningen hördes ljudet av linor som ven genom luften, och röster som fördes med vinden.

torsdag 13 juli 2017

Klantiga jag

Gårdagen var intressant. Lyckades klanta mig i vanlig ordning. Började dagen med att tappa mobilen i fontändammen vid byagården. Plask! Tur den är röd så den syntes i grummelvattnet med alla grodynglen. Fortsatte med att försöka fånga en tupp som flyttat in i Smulans hundkoja. Det blev en galen jakt där tuppen landade på min axel, och sedan rivstartade från min arm. Aj!
Vidare till Max-restaurangen för lunch. Vet ni att deras servetthållare kan anfalla? Passa er, för om man drar lite för snabbt så öppnas luckan på framsidan och så flyger det servetter över hela golvet! Jag orsakade servettkaskad! Fick hjälp av en snäll man som sa att sådant händer honom hela tiden. 
Stackare där. Det är pinsamt att vara klantig.
På badhuset lyckades jag förstås inte få badkortet att funka. Lär mig aldrig vilken grej man ska blippa det mot. Det blev en smärre kö bakom innan jag fick det att fungera med hjälp av personalen. Jag menar... Alltså. Hur länge har badhuset funnits? Tjugo år minst. Tycker liksom jag borde ha kläm på det där vid det här laget. Tur i alla fall att jag inte tappade nyckeln på djupa delen i bassängen också. Det har hänt ett par gånger, och då måste man be personalen att komma med bultsax. De har en på lager som tur är. 

Sist lånade jag den och klippte låset själv. 
Annars gick badet finfint. Att jag råkade boxa en kille på näsan då jag sträckte på mig i bassängen, det gick ju bra. Han märkte det nog knappt.
Får vi hoppas.
Det där med att vara klantig blir liksom en livsstil tillslut.
Men det finns en klar fördel med den. Det är avväpnande då folk flinar åt en, och nästan alltid får man hjälp, eller ett par ord på vägen, och det är faktiskt inte så illa.

Tupp i hundkojan som är en lekstuga. Bilden är suddig på grund av nyligen
badad mobil.

tisdag 4 juli 2017

Ljuvligt

Jag har inte bloggat på ett tag. Istället har jag skrivit på mina berättelser, och varit utomhus en hel del i den här ljuvligt ljusa sommaren. 
Vi har fiskat, och badat, och varit till Piteå där vi hade picknick i Badhusparken. 
En fiskekväll i byn. 
En picknick med barnen i Badhusparken där det var Loppis.
Jag älskar de ljusa försommarnätterna, den skira grönskan och att se hur livet vaknar till och växer i naturen. Fisken som slår ringar på den vindstilla vattenytan långt efter läggdags och solen som aldrig vill gå ner. 
 Idag regnar det och jag passar på att hinna i kapp lite inomhus. Städa måste man ju, och måla en bild, en idé till ett bokomslag. 
Jag återkommer med bilder på det senare. 

Allt gott!

Therese