Så här skriver jag idag. Om snö och rimfrost. 😊
måndag 30 maj 2016
lördag 21 maj 2016
Mobilt skogskontor med hund
Flyttar ut kontoret.
Myggfri tid mellan klockan 10.32 och 14.23...Eller något. :)
Jo, myggen har kommit och många fler ska det bli.
Passar på i alla fall att njuta när jag kan och får lust och tar med mig jobbet ut.
Fast prova att skriva bok med en 40 kilos vovve i långkoppel vid sidan.
En som hämtar ett mindre träd som kastpinne. Gnager av hela stammen på fem cm när hon vill leka.
Precis som hunden Varga i Korpmåne.
Det gjorde hon precis här. Så himla stolt var hon över sitt fynd, och så viftade hon runt med det så jag fick ta betäckning som vanligt.
 |
| Hej! Varför sölar du Matte? Jag vill ju LEEEKAAA! |
Ha det fint!
/Therese
onsdag 18 maj 2016
Samverkansdag för bilderböcker
Idag var jag iväg till Landstingshuset i Luleå för en samverkansdag.
Det var riktigt kul att träffa illustratörer, författare, biblioteks och förlagsfolk från norr.
Alla som ville fick presentera sig och sina projekt, böcker eller förlag.
Illustratörer kunde söka författare och vice versa.
På bilden ser man sessionssalen och på skärmen en bild från en bok som heter Kälda och älgen.
Illustratören Eva Stina syr fast motiven som är collage i papper.
Vi fick se ett youtubeklipp där hon visar hur hon gjorde. Jättehäftigt.
Kälda och älgen av Regine Nordström och Eva Stina Sandling alltså;
Under presentationen fick Korpmåne också vara med på ett hörn.
Innan dagens slut enades vi om att vi hade mycket mer att prata om och det blev bestämt att ha ytterligare en träff.
Ha det fint!
Therese
söndag 15 maj 2016
Magiska nätter
Nu är de här. De magiska nätterna. Allt ljusare.
Igår sken himlen i rosa och precis innan det började regna lämnade jag Eurovisionen och så smög jag ut och gick ner till sjön.
Fåglarna småpratade i träd och vass och jag hittade en örnfjäder.
Så här års vill jag aldrig gå och lägga mig.
Fast det måste man ju förstås.
Sådana här stunder är det lätt att tänka att det finns magi omkring oss.
Att naturen är besjälad i varje del. Att det finns älvor och småknytt och troll till och med.
Aldrig är det lättare att komma upp med iden till en saga än en sådan här kväll.
Fast jag hittade på en spökhistoria istället medan jag gick över stenarna där i det tunna regnet.
Ha det fint idag!
Therese
fredag 13 maj 2016
Ett klocktorn
I veckan har man börjat riva en fin gammal byggnad i min hemstad.
Gamla Lundagårdsskolan.
Av någon anledning hade vi en speciell relation skolan och jag. Vi brukade prata lite med varandra så där riktigt tidiga mornar och sena eftermiddagar då jag öppnade eller stängde på sommarfritids som var inrymt i vindlande del av källaren.
Skolan brukade tala om hur det var förr. Knarra lite grand i trapporna, och knaka lite i väggarna och så. Då var det som om jag riktigt såg framför mig hur det hade varit en gång i tiden.
Då den var nybyggd och röd med vita knutar. Pampig och stor. Då klocktornet ringde till frukostrast och skoldagen inleddes med Din klara sol på tramporgel. Då katekesen var viktig, och skulle memoreras utantill, och far rodde och mor var rar i läseboken för folkskolan.
Då gymnastiklektionerna i den knarrande träsalen på andra våningen var strikta och uppsträckta, och de blå smärtingskorna som smattratde mot golvet så småningom byttes mot sockiplast, och jägarboll.
Sedan kom jag och hade gympa med olika skolklasser där, i nio år.
Det blev en hel del bollkastande och banbyggande, bus och eskapader och ett och annat disco.
Skolan brukade berätta om sorgliga saker också. Om den sortens utsatthet som nog bara finns i skolans värld. Och om roliga. Om lekarna, hopprepen om vårarna, om bubblande skratt och kärlekspirr, och om den där gamla rektorn som hängt sig på vinden och som sedan dess dammat runt och spökat mol allena i korridorerna om nätterna.
Fast både jag och alla barn visste förstås att rektorn egentligen var en sådan där vandringssägen.
Han finns visst i varenda skola med några år på nacken. Det kanske behövs en gammal rektor som rasslar runt med benknotorna för att piffa upp stämningen under sövande lektioner.
För att liksom få igång ungarna igen gråmörka eftermiddagar i oktober.
Men nu blir det inget mer.
JO, bostadsrätter.
Men det är också en helt annan historia.
 |
| Ett klocktorn. Det ska tydligen sparas. De fyra urtavlorna har så länge jag kan minnas visat olika tid. |
Korpar och musöron
Å vad det är skönt att det äntligen grönskar.
Det går så fort när det väl börjar.
För bara en vecka sedan låg isen kvar på sjön och drivorna i
dikena. Men nu!
Och Korp besöker mig med sin lilla fru då jag tar kaffet vid husknuten.
De har bråda tider att samla mat till ungarna.
På ledningen sitter en skata.
Visst är det stor skillnad på deras storlek. :)
Som statist. :)
32282 ord har jag just nu på den längre av berättelserna jag jobbar med.
Det går långsamt framåt. Fast nu har jag åtminstone hittat ett bra namn. (Tror jag)
Hemligt än så länge.
Målsättningen var att vara klar till skolavslutningen.
Tror ni jag hinner? Det är en bit kvar. 50000 ord gissar jag att det landar på.
Någon mastodonthistoria är det ju inte.
Sedan har jag ju en annan kort liten berättelse att göra under sommaren.
En om kärlek, rimfrost och röda vantar. Bilderna är snart klara.
Men det är en helt annan historia.
 |
| Eller vad säger ni? Visst är han något av en sagovarelse? |
Ha det bäst!
/ Therese
söndag 1 maj 2016
Rita, rita, rita!
Ok, jag vet. Är helt kass på att uppdatera bloggen(arna).
Har varit krasslig och är det fortfarande, fast om det är någon orsak vet jag inte. Man kan ju faktiskt ligga till sängs och blogga lite ifall man vill. Jag har målat lite istället.
Har bestämt mig för att ta upp det igen, efter ett par års uppehåll. Ska göra bilderböcker har jag bestämt. Sedan får vi väl se om någon nappar på dem eller inte.
Nissen har redan nappat, och tillsammans sitter vi och ritar och pratar om berättelser och vad som ska hända. I hans bok och i mina (Skissar på två olika.)
Vi har också bestämt att göra en tillsammans om hur det är att ha en pappa som jobbar utomlands hela tiden, och hur det kan vara att resa bort och gå i skolan i ett annat land.
Fast den har vi inte börjat skriva på ännu. Inte så mycket i alla fall.
Men Nissen har skrivit lite stödord och ritat en bild av en flygplats.
Jag gillar att skissa och använda ljusbord för att föra över bilder till tjockare papper.
Tidigare hade jag ett tjockt ljusbord med lysrör i som man kunde luta i olika vinklar.
Fast det brann ju förstås upp när vårt hus brann ner.
Nu har jag ett mindre i A3 format som nästan liknar en Ipad. Men den skillnaden förstås att den inte gör annat än lyser. Under den har jag ett sådant där lutande plastsängbord för laptops från Ikea. Det funkar faktiskt jättebra.
 |
| Inget händer i det här huset utan KAFFE! |
 |
| Ringrostig! Ja, men det är kul i alla fall och medan vi målar på en saga om pirrig kärlek i skolan pratar vi om relationer, nioåringar emellan. |
Ha det fint idag!
/ Therese
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)