Dockskelettet är en dubbelbottnad berättelse. Dels är det en spökhistoria, fast en ganska subtil sådan. Dels är det en berättelse om att växa upp. Om att våga släppa taget, och om att hitta tillbaka, fast på ett lite nytt sätt.
Här handlar det om de tre tolvåringarna, Zack, Poppy och Alice som alltid lekt tillsammans.
Nu börjar de bli stora och den fantastiska leken med äventyrsfigurer sker lite i smyg.
Över leken vakar och styr drottningen. En gammal docka av benporslin som sitter i vitrinskåpet i vardagsrummet hemma hos Poppy. Men det är något mystiskt med den spöklika dockan.
Här handlar det om de tre tolvåringarna, Zack, Poppy och Alice som alltid lekt tillsammans.
Nu börjar de bli stora och den fantastiska leken med äventyrsfigurer sker lite i smyg.
Över leken vakar och styr drottningen. En gammal docka av benporslin som sitter i vitrinskåpet i vardagsrummet hemma hos Poppy. Men det är något mystiskt med den spöklika dockan.
Det verkar nästan som om det finns något levande i den.
Ett par oväntade händelser gör att barnen ger sig iväg på en resa, lika hemlig som leken.
Under resans gång nystas också dockan märkliga historia upp.
Ett par oväntade händelser gör att barnen ger sig iväg på en resa, lika hemlig som leken.
Under resans gång nystas också dockan märkliga historia upp.
Nissen gav boken tre dödskallar av fem.
Det fanns ett par scener som var lite för skrämmande för hans smak.
Av samma anledning ger jag den en fyra.
Jag älskar den här typen av berättelser.
Huvudkaraktären Zack som är rädd för att släppa taget om barndomsårens lekar porträtteras fint. Genom hans ögon ser vi också de båda flickorna vars olika personligheter och konflikter sinsemellan berikar berättelsen.
Spökerierna som mest bara anas, (eller kanske händer de bara i barnens fantasi?)
känns rätt avvägda för den här typen av historia.
Antal sidor 244.
Rabén Sjögren
Boken hos Adlibris
Allt gott!
Therese
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar