Natten före dopparedan

Så är den då här natten före julafton. 

Jag har varit ute och gått alldeles nyss. Utan ficklampan, för den glömde jag hemma.

Så tyst och mörkt är det ute. 

Alldeles stilla och stjärnklart. Inga bilar hörs. Bara ljudet av åns dämpade brus, och så någon gång då ett tunt smällande ljud av is som knäcks någonstans i forsen.

Norrskenet sveper över himlen. Snabbt ändrar det form. Liksom susar fram, böljar, grönt och vitt. Inte starkt utan snarare slöjlikt. Känslan av en levande kraft, ett andeväsen kommer för mig där jag står. Och stjärnorna är så starka. 

Precis just då jag vänder tillbaka för att gå hem faller en av dem.

En rödgul strimma dalar mot marken.

Och jag önskar...

Nej det säger jag ju inte förstås.

Vad som däremot inte är en hemlighet är att;

Jag önskar er en riktigt God Jul.

/ Therese

Bild från Mockträsk.