Det där med att vara med i tidningen är ju lite ovant. Och att ha reportrar hemma vid köksbordet tillhör ju inte heller vanligheterna. (Även om det faktiskt har hänt ett par gånger senaste året.)
Jag tycker det blev ett riktigt bra uppslag i alla fall. Gillade layouten på det.
Sedan får man ju ta det där med att vara blyg och synas på bild, som den tant man är.
Annars, bortsett från att jag nu kommer att kallas för linslus på byn i några dagar så går allt i vårens tecken. Fåren har fått vårfrisyr modell snagg.
Bilen har fått åka in på bilprovning och tack och lov fått godkänt, och fåglarna kvittrar.
Jag städar växthuset där jag brukar sitta och skriva så här års.
Och sätter påskfjädrar i ett ris utanför som genast blåser bort igen.
Och sätter påskfjädrar i ett ris utanför som genast blåser bort igen.
Korpen är här. Inte samma Korp som när jag skev boken, utan en annan. En hona.
Rank och fin i kroppen. Och skygg. Fast hon äter med katterna och hämtar ull till bobygget från fåren. Nu sedan de är klippta har jag lagt ut några tussar som hon och maken kan hämta ifrån.
 |
| Nöjda Fröjda och korpen. |
Ha det fint därute!
Therese
Hej, vilket fint reportage i Extra tidningen. De flesta nummer av den hamnar ju rätt så omgående i pappersåtervinningen, men detta nummer hamnar i spara-arkivet här hos oss.
SvaraRaderaDet var både kul och intressant att läsa, och klart att du nu är Mockis mest kända person.
Så det där med att kallas för linslus kanske är något som du kommer att vänja dig med. ;)
Ha det gott!
Haha! Tack Hans.
RaderaJag fick positiv respons igår och det var jätteroligt.
Och ja, lite får man ju tåla, linslus eller inte :)
Ha det fint i helgen och hälsa familjen :)