Mitt program i podden Under ytan (Lite som ett sommarprat)

I maj gjorde jag ett webbradioprogram på temat Under ytan.
Jag tog det som en utmaning, och lite som ett kall. Att berätta om hur det var att växa upp och leva i en miljö där flaskorna gömdes och sanningen var känslig. I den här podcasten berättar jag om trapperpappan som drack för mycket, och om mamman som alltid höll skenet uppe. Och om mig som trodde att jag måste bära allt på mina egna axlar.

Så småningom gick jag in i väggen och tvingades inse att något måste göras.

Klicka på länken så kommer du direkt till programmet.

http://aritonforlag.se/under-ytan-med-therese-henriksson/

  Att våga berätta är som att slå upp ett fönster, släppa in ny luft och säga.
"Det är okej." 💕 

Pellgården som nämns i podcasten

I grevens tid

Romance. Något jag inte läst så mycket av. Inte sedan jag jobbade i hemtjänsten och ofta läste högt hos en äldre dam som gillade kärlek på hög nivå. Där blev det mängder av kärleksromaner som lästes och diskuterades, och roligt var det. Jag lovar att det är ett ganska soft jobb att fixa kvällsfika och läsa högt på arbetstid. Synd för både personal och vårdtagare att det inte finns tid till sådan lyx nu för tiden. 

 Här i De skandalösa av Simona Ahrnstedt är det sextonhundratal, och drivor av sköna damer slåss om en greves gunst. Fast kvinnokarlen och sjöfararen Greve Gabriel Gripklo verkar föredra den strama sällskapsdamen Magdalena Swärd. Hon som till en början inte alls gillar den pompöse greven. 
Magdalenas jobb på Wadenstierna slott är dessutom att se till att ett giftermål säkras mellan Greven och den förtjusande unga friherrinnan hon arbetar för. 

Vad jag tyckte?

Det här är en lättläst och medryckande bok fylld med frasande siden och ångade sex. Börjar man läsa en bok av Simona Arnstedt så fortsätter man av bara farten. Den här är inget undantag. 

Ändå är det inte riktigt min stil. Jag föredrar lite kärvare läsning. Men gillar också att blanda friskt mellan olika genrer.

Allt gott från mig!

/Therese

 

Nytt kontrakt, norrskensmanuset blir bok

Norrskensmanuset ja. Texten som jag refererat till här på bloggen som Norrskensvinter, (och som jag räknat ord på i marginalen), ska bli bok till vintern. Just nu jobbar jag med texten mot bokförlaget Opal, och det är verkligen jättekul att få sätta tänderna i manuset på nytt med målsättningen att det ska bli så bra som det bara kan. 

Det är en speciell känsla att jobba med en vintrig text så här sommartid. Ändå är det så det brukar bli för mig. Jag redigerade Korpmåne under sommaren också.  

Åhh, det är mysigt på nåt vis att byta årstid och riktigt nörda in sig på hur man minns att saker är. Till skillnad från hur det ser ut runt omkring en. 

Kylan, så där bister och glasklar. Snön som knarrar under skorna och andedräkten som en sky ur munnen. 

Fast just idag, är det faktiskt nästan vinter här. Bara fem grader, och det haglade nyss. 

För någon dag sedan var det tjugosex plus. Det är skillnad. 

Jag skriver om kärlek också, och saknad. Och bakgrunden är att något i samhället går snett, något som våra huvudkaraktärer inte kan påverka. 

De kan bara göra sitt bästa för att hålla näsorna över snödrivorna. :)

Och nu ska jag tillbaka dit en stund. 

Therese

Ordbrodösen

Jag har läst Anna Arvidssons debutbok Ordbrodösen. Den handlar om Alba som kommer ifrån en familj där kvinnorna i släkten har en ovanlig talang. De kan styra andras handlingar med hjälp av skrift. På sin artonde födelsedag ska Alba få sin kraft under en ceremoni, men det går inte riktigt som alla har tänkt sig. Varför?

Den här berättelsen rör sig mellan en helt vanlig vardag, och så detta magiska, sagolika som vävs in på ett sådant sätt att man tänker att ordbrodöser måste finnas på riktigt. 

Fast det bästa med boken tyckte jag ändå var dialogen. Så naturlig att man kände att man faktiskt satt där i en bil med två artonåringar. Eller blev jagad i mörker genom en källare, med fara för någons liv. 

Att mejsla ut en karaktärs personlighet genom dialog är inte så enkelt vill jag lova, men Anna Arvidsson klarar det mycket bra. 

Tuppen Greger däremot fattar inte grejen med böcker och tyckte att den verkade hårdsmält när han smakade på den

Lyssna inte på Greger, utan läs den här boken. 

Allt gott från mig

/Therese

Ordbrodösen hos Bokus

Skrivtävlingen får en uppföljare

Jag har ju varit så dålig på att uppdatera på sistone så jag har ju inte ens fått med de allra bästa nyheterna. Till hösten kommer den andra boken om Astrid Nilsson ut hos Idus! 

Jag är så himla peppad, för jag gillar verkligen tolvåriga Astrid. Hon kom till mig som en färdig karaktär och jag kunde inte låta bli att börja skriva om henne för att se vad hon skulle hitta på. 

När jag skriver om Astrid så handlar det om livet i allmänhet, och känslor man har i synnerhet. Särskilt sådana som det kan vara lite svårt att prata om. Som avundsjuka till exempel, och kärlek. 

Det är viktigt tycker jag att man får med att det är okej att känna grejer, och att man kan prata om det också.

Jag tänker mig också att det här är böcker man kan läsa i skolan och som man sedan kan diskutera omkring.

Astrids bästa kompisar heter Seb och Iggis, och i uppföljaren ska vi ut i naturen lite grann. Och så kommer de allihop att råka ut för något riktigt spännande, något som denna gång sätter Iggis och Astrids vänskap på prov.

Det handlar om föräldrar också, och vad de tror att man vill, fast man egentligen vill något helt annat, och Sebs mammor Karin och Majken är med lite mer än i första boken. 

Att Sebastian har två mammor är inget man gör någon affär av. Det är också viktigt tycker jag. Fast jag hade inte planerat hur Sebs familj skulle se ut. Det upptäckte jag medan jag skrev, och jaha, tänkte jag vad kul! Och snart ska Seb få en lillasyster också. 

Jag har redan ritat de svartvita bilderna som ska vara med i uppföljaren, och några av dem som kanske kommer med ser du på bilden här nedanför. 

Ha det fint!

Therese