Firar manus med ugnspannkaka

I morse var det -26.4  på morgonpromenaden. Fast det kollade jag inte innan vi gick ut vovven och jag. Det kände lite smått svalt nere på isen där vi gärna vistas just nu. 

Då jag kom hem hade jag helt vitt hår, så där fullt med rimfrost som det blir ibland.

Det är inte så lång tid på året man faktiskt kan traska runt på sjön och gå i land lite varstans.

Sommartid kan jag ta båten förstås. Men med hunden i är det lite vanskligt. 

Hon väger 52 kilo och får den så lätt i gungning. 

Måste lära henne åka båt i sommar tänker jag.

Idag har jag kommit upp till 45000 ord i manuset Norrskensvinter, vilket betyder att jag nästan har ett färdigt första utkast och det måste firas tyckte jag. 

Fast Nissen ville ha pannkaka, så då firade vi med det. 

Nu är det faktakoll som gäller, 

och lite koll på karaktärerna. 

Ungdomarna som genomlever en kris i samhället mitt i smällkalla vintern.

De får inte bli platta, utan lika levande helst som de är för mig.
Sorg, oro och maktlöshet får de uppleva. Lyckan över att klara av saker de inte trott att de skulle, och kärlek som gör ont. 

Ska jag avslöja vad några av dem heter?

Syskonen Sofia (Fia) och Kim som är tonåringar, och så Tommy som är tolv och vet massor.

Så har vi Elias, också. Kompisen som blir mer än en kompis.(It´s complicated.)
Han har Nissen fått namnge.
Och så gubben med hemstickade långkalsonger. Han heter Eugen. 

Ha det fint!

/Therese

Vi undrar en sak. När kommer maten egentligen?