Gissa varför?
Jo för att det finns en massa nyttoväxter bland ogräset som man kan använda till både ett och annat. (Och sedan jag haft med just sådana växter i ett par texter så tänker jag på det mer än jag gjorde förut.)
Ängssyra till exempel (som här i byn kallas för Sursöta) kan vara god att tugga på som den är, och användes förr i tiden till att bota c-vitaminbrist. Man hade den också för att läka sår.
Men de spröda bladen funkar att ha i sallad och kan användas till the, såser och soppor.
Precis som rabarber innehåller den oxalsyra och man bör inte äta mycket av den.
Råd om hur hon ska göra får hon av Eufemia, byns kloktokiga och kanske också trollkunniga gumma.
Förr i tiden använde man naturens skafferi mycket mer än man gör idag. Både till kost och läkedom, men även till det vi skulle kunna kalla magi.
Numera är det vetenskapligt bevisat att Groblad, (det stora bladet i mitten) har sårläkande egenskaper. Enligt folktron sägs den också vara beskyddande. |
Hon frågar efter någon växt som kan verka skyddande;
”Mot
vad?” undrade tjejen och rundade kassadisken som var gammal och helt i trä.”Vi
har nässla, fast den kan du plocka själv förstås.”
”Mot
något ont”, sade Saga.
”Ont?
Som i ondska?”
”Ja,
och trolldom … Inte den snälla sorten.”
”Oj …
Vi har … Spikklubba, belladonna, gråbo, grodblad, kamomill, fänkål, körvel,
krasse, nattskatta…
Det
kan hända att det ska finnas någon rot kvar av Alrunan …
Annars
säljer vi frön, som du kan driva upp hemma.
Men
flera av växterna är väldigt giftiga …”
Jo, just det. Det här är ju en fantasybok, och i butiken är man helt införstådda att en eller annan häxa kan komma på besök för att fylla på sina lager. Både i boken och i verkligheten måste man vara försiktig när man handskas med växter som kan vara giftiga.
Ha det fint!
Var du än är
Hälsar Therese
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar