Och skriver.
Som alla andra skrivande människor hoppas jag jämt att jag ska hinna sitta ner och verkligen gräva mig djupt in i texten utan nåt som stör. Länge. Mycket. Ofta.
Fast sedan hinner ju vardagen i kapp förstås. Just nu är jag i en fas där antecknade scener ska skrivas "på riktigt" och jag tar en i taget fast inte i ordning. Mer som jag får lust. Ändå finns den där röda tråden där. Den tråden försöker jag hålla i medan jag gör allt det andra.
Ibland tänker jag att författare måste vara trafikfaror. För vad händer när man sitter och kör bil i allsköns ro, med lagomt radioskval och värmefläkten så där susande. Jo, tankarna börjar glida iväg, in i någon scen och så får man passa sig så att bilderna som vill fram inuti huvudet inte syns bättre än vägen man kör på. Oj,oj.
Ett tag när jag höll på som mest med Korpmåne blev jag tvungen att stanna vid samma bussficka flera gånger, för att just då när jag kört sisådär en kvart, var det något som bara måste skrivas ner. (Det är tur att bussarna inte går storstadsofta här i trakten.)
Nej hörrni! Nu är det dags att återgå till det andra skrivandet en stund.
Te-koppen väntar här intill, i sällskap med skrivblocket och min turkosa favoritpenna.
Yogi te, classic gillar jag förresten och dagens tepåsvisdom lyder; Let your heart speak to other´s hearts.
Ha det fint!
Hälsar /Therese
Jag har placerat min blogg i Boden på bloggkartan.se!
