Nissen läser Trolldomsakademien, Eldhäxan, av Peter Bergting

Varje kväll och ibland på dagarna också så läser vi högt.
Oftast är det jag som läser för Nisse åtta år. Ibland turas vi om och läser en bit var.
Den här gången läste vi Eldhäxan som är den första boken i serien om Trolldomsakademien av Peter Bergting.
Nissen tyckte att den var bra. Lite seg i början ansåg han, men sedan sjukt spännande.
Vi gillade båda biblioteket där böckerna flög omkring, och det här med att rummen på skolan bytte plats var också en kul grej. Särskilt att de gjorde det med hjälp av mekanik.
På så sätt blev den ju en magisk skola utan så mycket Hogwarts.
Ja faktiskt tänkte man nästan inte alls på att jämföra med Harry Potter serien. (Som vi också tar oss igenom just nu. Den är så lång att ett avbrott krävs mellan varven. )
Likheten var väl att den handlar om tre vänner precis som i Harry Potters värld, och att någonting mystiskt skedde i ett badrum.
Annars var allt helt olikt, och Nisse ser fram emot nästa bok i serien.

Nissen ger Trolldomsakademien fyra flygande böcker av fem möjliga.

Ha det fint idag!

/Therese

Packar böcker och bygger hagar

Det har inte blivit så mycket bloggande i veckan. Nu har man massor av annat att göra.

Fåren ska få lamm och jag bygger om hagen och städar undan efter vintern utomhus.

Och så har jag varit iväg till närradion för en liten intervju som ska sändas senare.

Några bokpaket har också fått gå iväg med posten.

Idag ska jag packa två till som jag ska skicka till Newfoundland. Roligt!

(Fast de som bett om att få böckerna inte kan ett ord svenska :))

Ibland tror jag att den här boken aldrig blivit klar om jag inte åkt dit.

För den inspiration miljön ger, och det stöd man får av folket där, är rent fantastiskt.

Där finns en välvilja och en hoppfullhet som smittar, och som fick åtminstone mig att tro att det kunde vara möjligt att sadla om och bli författare efter fyrtio. 

Inte bara möjligt förresten. 

"Klart det går!" Det var så folk sa. Och på något sätt slutade det alltid med att man trodde dem.

En liten del av en färgglad stad, där folket visade sig vara
lika färgstarka som sina hus.

Regnet smattrar mot fönstret. Hunden snarkar i hallen. Packar böcker och har det bra.

Ett foto publicerat av Therese Henriksson (@therese_henriksson) Maj 14, 2015 kl. 8:56 PDT

Fullmånefunderingar

I skrivande stund ser jag att månen ser full ut. Som en stor gul skiva stiger den mot himlen som är blekblå högst upp och lilatonad nedtill.
Till 99,8 % är den full när jag kollar på en sajt som heter time and date: http://www.timeanddate.com/moon/phases/sweden/boden
Klockan är nu nio på kvällen och det blir inte längre mörkt om nätterna, bara en lätt ofta väldigt rofylld skymning som jag älskar.

Ett snabbt knäpp genom fönstret

Nu är det tid att sitta och skriva en stund innan sängen ropar (som jag brukade säga till ungarna att den gjorde då de var små och skulle gå och lägga sig.)

Vovven skäller och ser spöken. Antagligen känner hon väl av månen. Men ylar mot den gör hon inte. Istället gör hon sig ärende att skälla på de helt oskyldiga grannarna som plötsligt, enligt henne är mer än lovligt skumma...

Lyssnar på musik med lite ödslig klang, medan jag gräver mig in i texten jag håller på med just nu.
Då passar den här låten också bra.

Ha det fint var ni än är/

Therese