Men de gula löven har lyst med sin frånvaro fram tills i veckan.
Är det höst nu?
Kvällsfukten kom tidigt i år. Och i tisdags fick vi skrapa frost från bilrutorna för första gången.
Ja, det är nog höst i alla fall.
Idag är det söndag och jag sitter i växthuset och skriver.
Ett manus har precis gått iväg för en korrekturrunda hos Jeanette Palm, en tjej som verkligen kan det här med var citationstecknen ska vara. Själv kan jag använda dem lite vårdslöst ibland, kasta in ett komma någonstans, eller ett semikolon där jag tycker att det låter bra. Och de här tre punkterna ...
Ja, dem använder jag som strössel.
Fast sedan brukar min "språkspecialist" övertyga mig om att det nog är bäst att hålla sig till skrivreglerna i alla fall.
Hon har rätt förstås.
Vissa saker diskuterar vi. Som norrländskan till exempel, talessätt, sådana som bara används här uppe. Ibland kan man behöva förtydliga, andra gånger byta ut, och ibland får orden vara som de är. För att de ger karaktär åt storyn.
Att få hjälp med korrekturen var inte något självskrivet för mig till en början. Korpmåne till exempel skickade jag till förlag utan att ha tagit hjälp av någon utomstående.
Men nu har jag insett fördelarna med att fler ögon ser texten.
Man blir så lätt hemmablind bland orden.
Och nu ska jag avluta den här posten och omedelbart dyka in i nästa manus.
Allt gott från mig!
/ Therese
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar